Är ekonomiskt tillgängliga bostäder i Sverige en utopi?

29 apr Är ekonomiskt tillgängliga bostäder i Sverige en utopi?

I flera europeiska storstäder finns sociala bostadsprogram som syftar till att ge alla möjlighet att hitta en bostad till en rimlig kostnad, att skapa socioekonomiskt blandande stadsdelar och dessutom bygga med hög kvalitet både när det handlar om boende, arkitektur och stadsmiljö.

Svensk bostadsmarknad präglas i hög grad av spekulation kring prisutveckling för bostadsrätter och villor, bankernas räntor samt bostadsbyggnadskonjunkturen.  Samtidigt råder det bostadsbrist, framför allt i grupper som inte har ett grundkapital och som inte har möjlighet att låna. Flera städer präglas av segregation och stora socialt utsatta områden.

Det fanns en tid när den svenska välfärdsmodellen definierades av skola, vård och omsorg och bostad. Men någonstans tappades bostaden bort. Utan tillgång till ett tryggt hem saknas möjlighet att ta ansvar för familjen och sitt eget liv och möjlighet till det som kallas ett samhällskontrakt. En ekonomiskt överkomlig bostad borde ses som ryggraden i en fungerande välfärd.

I tre europeiska städer ser vi exempel på att det är fullt möjligt att, ofta tillsammans med privata bolag, skapa högkvalitativa och ekonomiskt tillgängliga bostäder i centrala lägen.

Paris lyckas, trots höga markpriser och ont om utrymme, driva en bostadspolitik som syftar till att öppna upp bostadsmarknaden för alla, hålla nere hyrorna och bidra till socioekonomisk blandning i attraktiva lägen och dessutom bygga och återbruka med hög arkitektonisk kvalitet.

Hamburg är delvis mer marknadsinriktat med fler privata projekt, men även en stor andel kooperativa bostäder. I Hamburg är 76 procent av bostäderna hyreslägenheter. Väl utvecklade finansieringskrav och regler för bostadsbyggandet styr marknaden.

Wien har Europas mest välutvecklade kommunala bostadsförsörjningsprogram, skapat under mellankrigstiden och som lever kvar än idag. Ekonomiskt tillgängliga bostäder i bra lägen är en viktig anledning till att Wien ofta toppar listor över de städer i världen som har högst livskvalitet.

Bostadsbyggandet i dessa städer är starkt reglerat samtidigt som delar av beståndet har marknadshyror. I Paris och Wien har 60 – 70 procent av hyresbostäderna reglerade hyror, medan siffran i Hamburg är 50 procent. Även om städerna har en större andel hyresbostäder finns det flera exempel på bosparande kopplat till hyran som en framtida möjlighet till delägarskap, vilket lägger grunden för bostadskarriär och förhindrar inlåsning.

I dessa tre städer har arkitekterna en central roll. Arkitekttävlingar används för att säkerställa att projekten håller en hög arkitektonisk nivå, är funktionella, kostnadseffektiva, hållbara och väl anpassade till platsen.

Bostadsbyggandet har i Sverige länge stått för den allra största andelen av allt byggande. När lågkonjunktur, stigande räntor, ökande arbetslöshet och hög inflation drabbade landet stannade plötsligt bostadsmarknaden helt. När inflyttningen till storstäderna nu dessutom bromsar påverkas efterfrågan. Men faktum är att det fortfarande är lika många människor som saknar bostad till en rimlig kostnad.

Så vad skulle vi kunna lära oss?

Vad sägs om förtroendefull samverkan med tydliga regelverk och trygg finansiering istället för riskdriven spekulationsekonomi? Gemensamma mål för kvalitet, sociala värden och miljö kopplade till innovation och framåtblickande? Förutsägbara tidplaner som säkerställer att projekten kommer hela vägen och att arkitektur åter blir en viktig del i samhällsbyggandet? Just nu är en utmärkt tid för förändring!

Texten har även publicerats i Arkitektur nr. 2, 2025.

Bild: Ekonomiskt tillgängligt bostadsbyggande i Paris – Avenier Cornejo Architects. Bild: Urban Design.